Vikten av ett typsnitt

Swift, Arial eller Frutiger – visst spelar typsnittet roll för vilket intryck läsaren får. I förlängningen kan det vara avgörande för om ditt material blir läst eller inte.

I början av förra seklet var typografen, sättaren, en dåligt betald arbetare som stod främst på barrikaderna med krav om bättre arbetsvillkor och ett socialistiskt samhälle. Kostnaden för en tidning att byta typsnitt var astronomisk, eftersom det då var nödvändigt att köpa in en ny stor uppsättning kostsamma blytyper.

I dag kan vem som helst med ett ordbehandlingsprogram välja och vraka mellan hundratals fonter, allt från klassiker som Times till moderna helgerån som Comic Sans.

Men detta medför också problem; utan kunskap om typografilösningens kvaliteter blir resultatet ofta lidande. 

För att skapa trovärdighet för en produkt är det viktigt att form och typografi stödjer innehållet.

Bra eller dåligt

Många produkter kan ha ett bra innehåll, men med ett daterat typsnitt och trött form minskar läsarintresset. Därför behöver ett magasin och liknande typer av produkter se över sin form ungefär vart tredje år.

När Snick-Snack formger till exempel kundtidningar, logotyper, hela grafiska profiler och digitala lösningar, lägger vi stor vikt vid att hitta ett typsnitt som passar både företaget och medieformen.

Men det finns en enkel grundregel när det kommer till att välja typsnitt: ju längre texten är, desto mer läsbart behöver typsnittet vara. 

Bokläsaren gnuggar sig i ögonen efter bara någon sida när hen läser en text satt med ett svårläst typsnitt, medan magasinsläsaren knappast höjer på ögonbrynet över en starkt grafisk rubrik.

Texten i en rubrik, ingress eller liknande korta textblock kan ha ett starkare grafiskt uttryck än en brödtext. Detta eftersom dess syfte är att dra in läsaren i texten och den är så kort att mindre läsbarhet inte är något problem. Därmed kan man här tillåta sig en större frihet i uttrycket. Så länge typsnittet hos dessa textelement går att läsa och förstärker tidningens eller artikelns budskap är det ett bra val. 

Uttryck, tycke och smak

Till brödtexten lönar det sig att vara mer ortodox; det är bättre att använda ett beprövat typsnitt som lämpar sig för uppgiften än ett överdesignat snitt som tar över uppmärksamheten från textens budskap.

En brödtext med god läsbarhet karaktäriseras av ett väl valt typsnitt, lagom långa rader med en avpassad grad (storlek) och kägel (radavstånd). Blir texten för stor eller för liten blir den svårläst, blir kägeln för liten har ögat svårt att särskilja raderna, blir den för stor måste ögat hoppa långt mellan varje rad, vilket är ansträngande. 

Självklart spelar också tycke och smak stor roll när det gäller typsnitt. Vissa formgivare använder klassiker som Helvetica till allt, medan andra är mer fria i sitt val och låter tidningens tilltänkta uttryck speglas i typsnittet.

Men när man fastnar i diskussioner om typsnittet är snyggt eller inte har man halkat snett. Den viktigaste frågan är: förstärker det vårt budskap och uttryck? Det är vikten av ett typsnitt.

Våga förändra

Ytterligare en aspekt är att man inte ska vara rädd att förändra typsnitt på vare sig logotyp eller andra textprodukter. Ett företag eller en organisation behöver uppdatera sin profil med jämna mellanrum för att följa med i tidsandan. Se på Google. Det är ett företag som vågar förändra sin kända logotyp för att visa vad de står för och verkligheten de arbetar i just nu. Den är också mer användarvänliga för den digitala tidsåldern vi står i just nu.

Uppdateringar visar att verksamheten inte är rädd för just förändringar och anpassar sig till den tid vid lever i. Och du, kunderna kommer att hitta er ändå, vi lovar!

Gå tillbaka